Hästvälfärdskonferens i London

Sammandrag från World Horse Welfare Conference 2025

Den 21 november höll organisationen World Horse Welfare sin årliga konferens.

Tack vare ett stipendium kunde jag vara på plats. Temat var “Through the horses eyes” – och det här är några korta summeringar kring vad som sades. 

Konferensen hölls i London, ett stenkast från Hyde Park, i Royal Geographical Society. Två shirehästar välkomnade besökarna och efter en kort introduktion om temat väntade dagens första föreläsare: Janne Winther Christensen, professor vid Aarhus Universitet. 

5 saker din häst vill att du ska veta

Janne Winther Christensen är professor i etologi och hon har bland annat forskat kring hästens behov och vad som kan orsaka stress hos dem, därav titeln på hennes föreläsning. Hon pratade om att näring, interaktion, hälsa och miljö alla spelar en stor roll i hur hästen mår rent mentalt. Deras perspektiv och erfarenheter är det grundläggande för hur de mår. Därefter visade hon upp fyra staplar som visade hur hästar i det vilda, på lösdrift samt uppstallade hästar som utfodras mest med hö och uppstallade hästar som utfodras med mer koncentrerad näring, spenderar sin tid över ett dygn. I det fria spenderade hästarna mycket tid åt att söka efter föda och/eller äta medan de uppstallade hästarna med koncentrerad näring mestadels mest stod. 

Winther Christensen förklarade sedan:

1. Hästar är kännande varelser som kan känna såväl rädsla som frustration och glädje. 

2. Hästar behöver röra sig och äta regelbundet. Har de tillgång till flera olika sorters föda ökar deras välfärd.

3. Hästar behöver social kontakt med andra hästar och är beredda att jobba för det. 

4. Hästar kommunicerar hela tiden hur de känner. 

5. Hästar planerar inte strategiskt för framtiden – de har ingen agenda. 

Åsnors välfärd 

Syed Saad Ul Hassan Bukhari har en examen i veterinärmedicin och har arbetat på en veterinärklinik i Pakistan. Sedan 2024 är han verksam på universitet i Hong Kong. Han presenterade arbetet som var en del av hans doktorand, där hade han tittat på känslor hos åsnor och mulor som används som arbetsdjur. Han berättade om att det finns ungefär 50 miljoner arbetsåsnor/mulor. I sin studie tittade han på hur åsnor kommunicerade när de var obekväma och bar för tungt jämfört med åsnor som hade en rimligare arbetsbelastning. Där kunde han se att åsnor som far illa hade högre kortisolnivå, kommunicerade med att slå med svansen och att de åsnorna som behandlades bättre blinkade oftare. En annan viktig slutsats var att de ägare som utbildas i hur de bättre kunde ta hand om sina åsnor ofta var villiga att göra en förändring. 

Vad vi kan lära av vilda djur i fångenskap

Rick Hester, ansvarig för djurvälfärd vid Cheyenne Mountain Zoo i Colorado, berättade om hur de genom att studera djur som lever i det fria kunde implementera element som kunde bidra till att samma djurart kunde trivas bättre i fångenskap. 

Som exempel tog de frustrerad bäver som krafsade på glasrutan. Men genom att tillföra strömmar i vattnet, likt i det vilda, började den samla kvistar som tidigare bara legat där. På det sättet kunde de öka djurets välfärd med långsiktiga positiva effekter. 

Hästanpassad klinik 

Sam Tibbets driver Loddington Coppice Equine Care i Storbritannien och hon berättade att hon designat sin klinik och rehabiliteringscenter efter hästarnas behov. 

Hon tog hänsyn till vad som fanns inom hästarnas synfält och vad det kunde få dem att känna om det till exempel var trångt på ena sidan. Sedan beskrev hon även vikten av att hästarna kunde göra egna val och inför behandlingar betonade hon värdet av att ge hästarna tid att ställa frågor och inte avfärda när de ryggar tillbaka/tvekar på något. Och att människor ofta är lite för snabba i att säga nej till sina hästar när de bara behöver mer tid att vänja sig vid en situation.