Recension: Familjen Presley – en läkningsprocess
En text om Lisa Marie Presleys memoar skulle kunna fokusera på kvällstidningstoffet.
Relationen till Michael Jackson och det faktum att hon förvarade sin döda son Benjamin Keoughs kropp hemma i två månader innan han begravdes.
Eller så skulle det i stället kunna handla om dottern Riley Keough som i skymundan plåstrar om det stora såret inom familjen Presley.
Jag är född i juni 1995. Det är mer än 18 år efter Elvis Presleys bortgång. Min bild av honom är fragmenterad av dåliga look-alikes i amerikanska filmer, peruker som ska efterlikna det svarta hårsvallet och illasittande glittriga bälten. Det är en bristfällig grund till att porträttera en av tidernas största ikoner. Så därför ska jag inte ens försöka.
Min egen ingång till arvet efter Elvis Presley är nämligen något annat, och någon annan.
Våren 2023 blev jag tipsad om en tv-serie, baserad på Taylor Jenkins Reids bok, med namnet Daisy Jones & the Six. Den utspelar sig på Los Angeles musikscen och författaren själv har medgett att hon hämtat viss inspiration från Fleetwood Mac. Det handlar om ett band som slår igenom på riktigt när den karismatiske sångaren Daisy Jones ansluter och bildar en duo med deras ursprungliga vokalist Billy Dunne. Kortfattat tar de sångarna ut både det bästa och sämsta hos varandra. Allt bygger på den etablerade klyschan om sex, droger – och rock’n roll. Och den eldiga Daisy Jones spelas av Riley Keough, dotter till Lisa Marie Presley.
Av ren nyfikenhet började jag följa Riley Keough på Instagram och sakta gick det upp för mig att hon slutfört mamma Lisa Marie Presleys memoar med namnet From Here to the Great Unknown. I en av många intervjuer Riley Keough gjort om boken förklarar hon (här i podcasten med namnet The Skinny Confidential Him & Her) att hennes mors önskan var att hjälpa andra som kämpat i situationer likt hennes: Sorgen i att förlora en förälder – och senare sitt eget barn, självförakt, ilska, kärlek och allt vad ett liv med missbruk innebär. Hon hoppades att hennes historia skulle vara relaterbar trots att hon levt hela sitt liv i offentlighetens ljus. Men hon tvivlade på det. Det var därför hon gav dottern Riley Keough uppdraget att slutföra boken, men Lisa Marie hann inte uppleva boksläppet. Den 12 januari 2023 avled hon hastigt och i oktober 2024 nådde hennes livsberättelse världen.
Jag har inga egna erfarenheter av varken missbruk eller kändisskap – men det som drog in mig i deras berättelse var att vi delade upplevelsen av sorg. Kusligt nog slutförde jag, likt Riley Keough, min mammas memoarer Kan hon - kan jag, och likt Lisa Marie Presley förlorade jag min ena förälder när jag var väldigt liten. Så utan att ha någon relation till Elvis kände jag plötsligt samhörighet med familjen Presley, vilket ju ofta är en bidragande orsak till att vi dras in i andra människors livsöden. Att vi delar något. I podcastintervjun rekommenderade också Riley Keough att ta del av verket som ljudbok. Hon själv läser in delarna hon skrivit på egen hand– och det som hennes mamma bidragit med (vilket är en stor del av boken) är inläst av ingen mindre än Julia Roberts.
Från start till slut är det en hjärtskärande historia om en liten flicka som ärver sin fars jakt på meningen med livet. Som desperat försökte bibehålla hans uppmärksamhet medan han är i livet och som sedermera försöka fylla det stora tomrummet han lämnar efter sig. Hon berättar hur hon älskade att få honom att skratta och om hur hon snodde fansens kameror när de hovrade utanför Graceland. Mot betalning av enstaka fans lovade hon att ta en bild på Elvis – men de fick aldrig några bilder.
Det är en brokig familjehistoria, de har stora mansions, egna kockar och hyr paradisöar när de åker på semester. Men utöver det finns det sannolikt mycket att känna igen sig i även om man vuxit upp utanför strålkastarljuset. Att vara människa räcker långt nog. Efter Elvis bortgång porträtteras också Lisa Maries svåra relation till mamma Priscilla, deras gemensamma kamp att hantera pressen och paparazzis och mitt i allt försöka hitta någon att älska och lita på. Lisa Marie blir kär och bildar familj med musikern Danny Keough, och de får två gemensamma barn – Riley och Benjamin. Han hjälper även henne att producera egen musik. Men de som dyker upp på konserterna vill bara höra Elvis låtar, och hon går till slut med på att spela dem för att inte göra någon besviken.
Boken är baserad på inspelningar där Lisa Marie berättar om sitt liv, och Riley har försökt att behålla så mycket som möjligt av sin mammas tonalitet. Korta bitar av ljudmaterialet hörs även i uppläsningen. Det är rakt på sak. Det svärs och inga känslor är för stora för att få lov att ta plats. Även det jobbiga, som att Lisa Marie liksom sin far sugs upp av missbruket. Att allt verkar rätta till sig när hon träffar en ny man och får tvillingflickor men att hennes liv rasar på nytt, och när det inte verkar som att det går att falla längre ned så tar hennes enda son livet av sig 2020. Riley Keough beskriver hur hon visste att hennes mamma inte skulle leva mycket längre till efter broderns bortgång. Men att hon kämpade vidare med det stora målet att hjälpa andra som genomgått vad hon själv upplevt. Att det är ett sätt att hitta mening med livet.
I ett stycke i slutet av boken berättar Riley om sidor hon aldrig kände till hos sin bror, dels om hans tankar om att inte vilja leva mer men också att han tydligen sjöng. Hon hittade inspelningar där hon fick höra honom sjunga och berättar då om hur Lisa Marie vill skydda dem från musiken.
“Min mamma hade en komplicerad med musik och sång, det var inget som uppmuntrades. När jag var runt åtta år frågade jag om sånglektioner och hon sade ‘jag tror att om du kan sjunga så kan du det – jag tror inte lektioner gör något åt det’. Något hade sagt det åt henne och hon ville inte att någon av hennes barn skulle jobba med musik efter vad hon hade upplevt i sin egen karriär.”
Knappt tre månader efter Lisa Marie Presleys bortgång kom Daisy Jones & The Six ut på Prime Videos. För att förkroppsliga bandet på riktigt släpper de musik i eget namn på Spotify. Singelspåret Look At Us Now (Honeycomb) har över 61 miljoner spelningar på strömningstjänsten. Riley Keough har pratat mycket sparsamt om sin sånginsats men kanske var det en pusselbit som föll på plats där och då som kommer att ge framtida generationer ro att hitta sin egen väg. Och att göra upp med familjearv är så vitt jag vet universellt, och borde vara en historia med potential att nå långt utanför Memphis.
Comments